Vad är jour?
Jour innebär att en anställd befinner sig på arbetsstället och står till arbetsgivarens förfogande för att kunna börja arbeta om behov uppstår. Under delar av jourpasset kan den anställda vara inaktiv, men måste finnas tillgänglig på arbetsplatsen.
Jour förekommer i verksamheter där någon behöver kunna ingripa eller börja arbeta med kort varsel, exempelvis inom vård, omsorg, bevakning och teknisk drift.
Vad räknas som jourtid?
Jourtid är den del av jourpasset då den anställda befinner sig på arbetsstället och väntar på att vid behov utföra arbete.
Den tid då den anställda faktiskt arbetar räknas enligt arbetstidslagen inte som jourtid. Det aktiva arbetet ska i stället registreras som arbetstid och kan, beroende på arbetstidens förläggning och tillämpligt avtal, påverka beräkningen av ordinarie arbetstid eller övertid.
För regler om dygnsvila och sammanlagd arbetstid betraktas jour på arbetsplatsen som arbetstid.
Vad är skillnaden mellan jour och beredskap?
Den viktigaste skillnaden är var den anställda ska befinna sig.
Jour innebär att den anställda ska vara kvar på arbetsstället och vara beredd att börja arbeta.
Beredskap innebär normalt att den anställda får befinna sig utanför arbetsplatsen men ska vara anträffbar och kunna inställa sig eller börja arbeta inom en bestämd tid.
Beredskapstiden räknas normalt inte som arbetstid när den anställda inte arbetar. De perioder då arbete faktiskt utförs räknas däremot som arbetstid.
Hur en viss tjänstgöring ska klassificeras kan även påverkas av villkoren i kollektivavtal och hur stora begränsningar den anställda har under tiden.
Hur mycket jourtid får tas ut?
Enligt arbetstidslagen får jourtid användas när det är nödvändigt med hänsyn till verksamhetens natur.
Jourtid får enligt lagens huvudregel tas ut med högst:
- 48 timmar per anställd under en period om fyra veckor, eller
- 50 timmar per anställd under en kalendermånad
Kollektivavtal kan innehålla andra regler om jourtid och i vissa fall ersätta delar av arbetstidslagen. Arbetsgivaren behöver därför kontrollera både lagen och det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen.
Är jour samma sak som övertid?
Nej. Jourtid och övertid är olika former av tid enligt arbetstidslagen.
Jourtid är väntetid på arbetsstället då den anställda står till arbetsgivarens förfogande. Övertid är arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden och den jourtid som gäller enligt lagen eller ett kollektivavtal.
Om den anställda behöver utföra arbete under jourpasset är den aktiva tiden inte längre jourtid. Hur arbetet ska registreras och ersättas beror bland annat på schemat, den ordinarie arbetstiden och kollektivavtalet.
Hur påverkar jour dygnsvilan?
Jour på arbetsstället betraktas som arbetstid och kan därför normalt inte räknas som dygnsvila.
Arbetstidslagens huvudregel är att en anställd ska få minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Kollektivavtal kan innehålla särskilda bestämmelser och tillåtna avvikelser.
Arbetsgivaren behöver planera jourpassen så att reglerna om dygnsvila, veckovila, nattarbete och sammanlagd arbetstid följs.
Hur bestäms ersättningen för jour?
Arbetstidslagen reglerar hur jourtid får användas, men bestämmer inte vilken ekonomisk ersättning den anställda ska få.
Ersättningen regleras vanligtvis genom:
- kollektivavtal
- anställningsavtal
- lokala överenskommelser
- arbetsgivarens villkor eller policyer
Olika ersättningsnivåer kan gälla beroende på när jouren är förlagd, exempelvis vardag, natt, helg eller storhelg. Aktivt arbete under jourpasset kan också ersättas på ett annat sätt än den inaktiva jourtiden.
Måste arbetsgivaren registrera jourtid?
Ja. Arbetsgivaren ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje anställd.
Det behöver gå att skilja mellan:
- ordinarie arbetstid
- jourtid
- aktivt arbete under jouren
- övertid eller mertid
Tydlig registrering behövs för att arbetsgivaren ska kunna kontrollera arbetstidsgränser, viloperioder och rätt ersättning.
Vanliga frågor om jour
Måste man vara på arbetsplatsen under jour?
Ja. Jour enligt arbetstidslagen innebär att den anställda står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Om personen får befinna sig utanför arbetsplatsen handlar det normalt om beredskap.
Får man sova under ett jourpass?
Det kan vara tillåtet om verksamheten och arbetsplatsens regler medger det. Den anställda måste fortfarande befinna sig på arbetsstället och kunna börja arbeta när behov uppstår.
Räknas jour som arbetstid?
Jour på arbetsplatsen betraktas som arbetstid vid tillämpningen av bland annat reglerna om dygnsvila och sammanlagd arbetstid. I arbetstidslagens registrering skiljer man samtidigt mellan jourtid och den tid då aktivt arbete utförs.
Räknas arbete under jouren som jourtid?
Nej. Den tid då den anställda faktiskt arbetar för arbetsgivarens räkning ska registreras som arbetstid och inte som jourtid.
Har alla rätt till jourersättning?
Ersättningen följer normalt av kollektivavtal, anställningsavtal eller annan överenskommelse. Arbetstidslagen innehåller inga ersättningsnivåer.
Kan kollektivavtal ha andra regler?
Ja. Kollektivavtal kan ersätta eller göra tillåtna avvikelser från delar av arbetstidslagen och innehåller ofta mer detaljerade regler om förläggning och ersättning.