Vad är beredskap?
Beredskap innebär att en medarbetare utanför sin ordinarie arbetstid ska vara tillgänglig för att vid behov kunna börja arbeta med kort varsel. Medarbetaren behöver normalt inte befinna sig på arbetsplatsen men måste kunna nås och följa de inställelsekrav som gäller.
Beredskap förekommer exempelvis inom vård, IT-drift, fastighet, energi, industri och teknisk service, där verksamheten behöver kunna hantera akuta fel eller andra händelser utanför ordinarie arbetstid. Beredskap kallas ibland även bakjour.
Vad är skillnaden mellan beredskap och jour?
Skillnaden handlar framför allt om var medarbetaren måste befinna sig.
Beredskap innebär att medarbetaren får vistas utanför arbetsplatsen, exempelvis i hemmet, men ska vara nåbar och beredd att arbeta.
Jourtid innebär att medarbetaren måste befinna sig på arbetsplatsen och vara beredd att börja arbeta när behov uppstår.
Jourtid regleras uttryckligen i arbetstidslagen. Regler för beredskapens förläggning, inställelsetid och ersättning finns ofta i kollektivavtal eller andra avtal.
Räknas beredskap som arbetstid?
Beredskap utanför arbetsplatsen räknas som huvudregel inte som arbetstid enligt arbetstidslagen. När medarbetaren börjar utföra arbete under beredskapen räknas däremot den aktiva insatsen som arbetstid.
Arbetet kan beroende på anställningsgrad, arbetstidsschema och kollektivavtal räknas som exempelvis övertid eller mertid.
Det finns dock situationer där hela beredskapsperioden kan behöva betraktas som arbetstid enligt EU-rätten. Det kan bli aktuellt om arbetsgivarens krav begränsar medarbetarens möjlighet att använda tiden fritt i mycket hög grad. Vid bedömningen kan bland annat inställelsetiden, hur ofta medarbetaren blir inkallad och övriga begränsningar vägas in.
Det går därför inte att avgöra enbart utifrån benämningen ”beredskap” om en period ska räknas som arbetstid. De faktiska villkoren behöver också bedömas.
Hur påverkar beredskap dygnsvila och veckovila?
Enligt arbetstidslagen ska en arbetstagare som huvudregel ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod.
Beredskapstid får inte räknas som veckovila. Om medarbetaren behöver arbeta under beredskapen kan även dygnsvilan avbrytas. Arbetsgivaren behöver därför följa både beredskapsperioden och den tid då arbete faktiskt utförs.
Kollektivavtal kan innehålla avvikande eller mer detaljerade bestämmelser. Verksamheten behöver därför kontrollera vilka regler som gäller inom det aktuella avtalsområdet.
Hur fungerar ersättning för beredskap?
Arbetstidslagen reglerar inte vilken ersättning en medarbetare ska få för att ha beredskap. Ersättningen bestäms normalt genom kollektivavtal, anställningsavtal eller lokala överenskommelser.
Ersättningen kan exempelvis påverkas av:
- beredskapsperiodens längd
- om beredskapen infaller på vardag, helg eller storhelg
- vilken tid på dygnet beredskapen gäller
- hur snabbt medarbetaren måste kunna börja arbeta
- om medarbetaren faktiskt behöver utföra arbete
- om den aktiva tiden ska ersättas som övertid eller mertid
Det är viktigt att skilja mellan ersättning för att vara tillgänglig och ersättning för det arbete som utförs vid en insats.
Hur bör beredskap hanteras?
En tydlig beredskapsprocess bör ange:
- vilka medarbetare som ingår i beredskapen
- när beredskapen börjar och slutar
- hur medarbetaren ska kunna kontaktas
- vilken inställelse- eller svarstid som gäller
- hur aktiva arbetsinsatser ska registreras
- vilka ersättningsregler som ska tillämpas
- hur dygnsvila och veckovila ska följas upp
- vem som godkänner och attesterar underlaget
Med ett digitalt system kan organisationen planera beredskap, registrera genomförda insatser och föra godkända uppgifter vidare till löneberäkningen. Det minskar behovet av manuella beräkningar och gör det lättare att följa upp arbetstid och ersättning.
Vanliga frågor om beredskap
Måste man vara hemma under beredskap?
Inte nödvändigtvis. Medarbetaren får normalt vistas utanför arbetsplatsen men måste följa de krav på tillgänglighet och inställelsetid som arbetsgivaren eller avtalet anger.
Är beredskap samma sak som övertid?
Nej. Beredskap är tiden då medarbetaren är tillgänglig. Om medarbetaren börjar arbeta kan den aktiva tiden däremot räknas som övertid eller mertid.
Finns det en lagstadgad beredskapsersättning?
Arbetstidslagen anger inte någon bestämd ersättning. Reglerna finns normalt i kollektivavtal, anställningsavtal eller lokala överenskommelser.
Kan beredskap förläggas under veckovilan?
Beredskapstid får inte räknas in i den lagstadgade veckovilan. Medarbetaren måste alltså få sin sammanhängande veckovila utöver beredskapen.