Nytt år betyder nya lagar och regler. Och 2026 är inget undantag. Årets budgetproposition och andra regelverk bjuder på ett gäng förändringar som påverkar dig som arbetar med HR och lön. Vi bad vår produktspecialist Rickard Åsell att lista det viktigaste att ha koll på inför 2026.
Pensionsåldern höjs till 67 år
Det svenska pensionssystemet genomgår just nu en av sina största förändringar i modern tid. Med införandet av "riktåldern" kopplas pensionsåldern direkt till medellivslängden. Syftet? Att anpassa pensionssystemet till att vi lever längre, samtidigt som pensionerna ska bli mer hållbara och ge en rimlig nivå även i framtiden.
Under 2026 börjar den nya riktåldern tillämpas för första gången, och för dig som arbetsgivare innebär det nya spelregler att hålla koll på.
Hur det funkar i korthet:
- Riktåldern styr från vilken ålder det är möjligt att ta ut allmän pension
- Riksdagen beslutar om pensionsåldern ett år i taget.
- Beslutet fattas sex år i förväg för att ge goda förutsättningar för planering.
- Pensionsåldern höjs till 67 år från och med 2026.
- Beslutet gäller till och med 2031.
- Enligt prognoser väntas riktåldern ligga kvar på samma nivå även under ytterligare två år därefter.
Detta händer med skatten: Vi slipper en ny "1957-situation"
Många minns debaclet 2023, när pensionsåldern höjdes till 66 år, och personer födda 1957 hamnade i kläm skattemässigt och fick betala högre skatt än väntat, något som krävde retroaktiv kompensation.
Inför 2026 har lagstiftaren varit förutseende för att undvika detta:
- Ingen ändring av skattekolumn 2026: Inkomstskattens åldersgränser (66 år) justeras inte detta år.
- Förskjutning av grundavdraget: Höjningen av åldern för det förhöjda grundavdraget skjuts upp till 2027.
Vad betyder då detta i praktiken? Jo, för personer födda 1959 innebär det att de under inkomståret 2026 tillhör skattekolumn 3. De får därmed en lägre skatt (tack vare det förhöjda grundavdraget) redan under 2026, utan risk för den "straffskatt" som 57:orna drabbades av.
Hur påverkar detta tjänstepensionen och andra försäkringar?
Tjänstepensionsavtalen är ännu inte fullt anpassade till den nya riktåldern. För många lösningar upphör intjänandet tidigare än 67 år.
- ITP har i dag en gräns vid 66 år.
- ASL via Fora har en gräns vid 65 år.
I vissa avtal finns det dock en valfrihet att som arbetsgivare fortsätta betala in pensionspremie för anställda. Därför kan det vara en god idé att fundera på hur du som arbetsgivare vill hantera detta.
Samtidigt har flera andra gruppförsäkringar, såsom AGS, TFA, TRR och ITP sjukpension, anpassat åldersgränsen till 67 år. Mer om detta kan du läsa på Avtalat.se eller via din arbetsgivarorganisation.
Nyheter inom skatter och arbetsgivaravgifter
Tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för de mellan 19-23 år
Har du unga anställda, eller funderar du kanske på att anställa? Då kan det vara bra att ha koll på detta:
- Arbetsgivaravgiften sänks tillfälligt för anställda mellan 19-23 år under perioden 1 april 2026 till 30 september 2027.
- Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna, vilket då blir 20,81 %.
- Den sänkta avgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.
- På den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr betalas full arbetsgivaravgift (31,42 %).
Full arbetsgivaravgift till och med det år man fyller 68 (idag 67)
På grund av höjd pensionsålder höjs också gränsen för vilka som endast betalar ålderspensionsavgiften. Från det år man fyller 68 betalar man endast ålderspensionsavgift vilket innebär att man betalar full arbetsgivaravgift till och med det år man fyller 67.
Växa-stödet flyttar ut ur AGI
Växa-stödet är ett statligt stöd som syftar till att göra det enklare och billigare för små företag att anställa sin första, eller ibland andra, medarbetare. Stödet innebär i praktiken en sänkt arbetsgivaravgift under en begränsad period, för att minska tröskeln till att växa som arbetsgivare.
Från och med januari ska Växa-stödet inte längre hanteras via arbetsgivardeklarationen på individnivå (AGI). Det innebär att fälten för Växa-stöd (FK062 - förste anställd, och FK063 - växa-stöd) tas bort från arbetsgivardeklarationen.
För anställda som omfattas av detta stöd ska man istället betala vanlig arbetsgivaravgift och rapportera det via AGI. Därefter ansöker man om återbetalning via en separat förfrågan till Skatteverket.
Här kan du läsa mer om hanteringen för Växa-stödet.
Avdrag för Regionalt stöd förändras
Regionalt stöd innebär en sänkt arbetsgivaravgift för företag i vissa geografiska områden, alltså ett sätt att stärka verksamheter där förutsättningarna kan vara mer utmanande.
För arbetsgivare som gör avdrag för regionalt stöd har ett nytt fält tillkommit i AGI där man ska ange “summan av andra driftsstöd än regionalt stöd du har fått hittills i år” (FK463). Här ska man alltså ange en summa om man har fått några andra driftsstöd. Det kan till exempel handla om stöd till dagligvarubutiker i glesbygd, tidningar, eller regionala flygplatser och hamnar. Av företag som är berättigade till regionalt stöd räknar man med att det är ett fåtal som berörs av detta.
Här kan du läsa mer om ändringarna för regionalt stöd.
Nya spelregler för tjänstebilar och laddning
Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen
Den skattefria laddningen på arbetsplatsen permanentas från och med den 1 juli 2026. Lagtexten säger nu 'tills vidare', vilket ger oss en trygghet framåt. Det här gäller inte bara tjänstebilar, utan även anställdas privata bilar och till och med elcyklar som laddas på kontoret.
En sak är dock viktig att ha koll på: Det gäller bara laddpunkter vid arbetsplatsen. Inte om ni betalar laddning hemma eller på ladd-mackar – det är fortfarande skattepliktigt.
Utvidgad rätt till avdrag för laddhybrider
Från den 1 juli förtydligas avdragsrätten för laddhybrider vid tjänsteresor. Det blir nu möjligt att göra avdrag för fossila drivmedel vid tjänsteresor, även om bilen har laddats gratis på jobbet.
Tidigare har reglerna varit lite kontraproduktiva. Risken att förlora avdraget för bensinen har gjort att många låtit bli att ladda på jobbet, vilket ju motverkar miljönyttan. Nu ändras detta för att uppmuntra laddning.
För dig som arbetsgivare innebär det här en betydligt smidigare hantering. Du slipper kräva in bevis på exakt vilken energikälla som drev bilen vilken kilometer. Det blir mer rättvisande för den anställde och, framför allt, mindre huvudbry för dig.
Slut på hemliga löner – lönetransparensdirektivet blir svensk lag
Slut på hemlighetsmakeriet kring löner. Och betydligt tuffare krav på att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. EU:s lönetransparensdirektiv är en av de största förändringarna inom HR och lön i Sverige på många år.
Lagen är planerad att träda i kraft i juni 2026. Under våren väntas riksdagen fatta beslut om hur direktivet ska införas i svensk lag, och förberedelserna är redan i gång. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar just nu med de tekniska ramarna för hur den nya obligatoriska rapporteringen om löneskillnader ska se ut.
Men även om alla detaljer ännu inte spikade är det tid att förbereda sig för hur vi ska jobba med lönesättning och transparens för att kunna leva upp till de nya kraven.
Vill du få en tydlig bild av vad som väntar och hur du kan förbereda dig med rätt rutiner och verktyg? I vårt on-demand-webinar går vi igenom kraven i lönetransparensdirektivet och ger konkreta tips på hur du och ditt team kan ta första steget redan nu.
Ta del av webbinariet här.
Lätt att göra rätt med Flex HRM
När lagar och regler förändras behöver både verktyg och rutiner hänga med. På Flex följer vi utvecklingen noga och ser till att systemet håller jämna steg, så att du kan känna dig trygg i att allt blir rätt från start.
Kanske det bästa av allt? I Flex HRM har vi samlat allt för HR och lön i ett enda sömlöst system. För minimalt med krångel och maximalt med kontroll. Nyfiken på att veta mer? Kontakta oss idag!
.png?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20(12).png)