Vad är deltidssjukskrivning?
Deltidssjukskrivning innebär att en medarbetare arbetar en del av sin ordinarie arbetstid och är frånvarande på grund av sjukdom under resten. Begreppet kallas ibland även partiell sjukskrivning.
Syftet är att anpassa arbetet efter medarbetarens aktuella arbetsförmåga. Deltidssjukskrivning kan också vara en del av en successiv återgång till arbetet efter en period av heltidssjukskrivning.
Vilka nivåer av deltidssjukskrivning finns?
Under arbetsgivarens sjuklöneperiod kan sjuklönen anpassas efter i vilken omfattning medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt. Det kan innebära andra procentsatser än de nivåer som används för sjukpenning.
Från och med dag 15 kan en anställd under vissa förutsättningar få sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenning lämnas på fyra nivåer:
- 25 procent
- 50 procent
- 75 procent
- 100 procent
Nivån beror på i vilken omfattning sjukdomen eller skadan påverkar medarbetarens förmåga att arbeta. En sjukskrivning på 50 procent innebär normalt att medarbetaren arbetar 50 procent av sin vanliga arbetstid.
Vem beslutar om deltidssjukskrivningen?
En läkare bedömer hur sjukdomen påverkar medarbetarens arbetsförmåga och beskriver detta i ett läkarintyg. Läkarintyget är ett underlag, men innebär inte automatiskt att medarbetaren har rätt till sjuklön eller sjukpenning.
Under de första 14 kalenderdagarna är det normalt arbetsgivaren som bedömer rätten till sjuklön.
Från och med dag 15 ansöker medarbetaren om sjukpenning hos Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer då om villkoren för ersättning är uppfyllda och i vilken omfattning sjukpenning kan lämnas.
Hur förläggs arbetstiden vid deltidssjukskrivning?
Arbetstiden behöver förläggas på ett sätt som fungerar med medarbetarens arbetsförmåga, rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
En medarbetare som är sjukskriven på 50 procent kan exempelvis:
- arbeta halva dagar
- arbeta vissa hela dagar och vara helt frånvarande andra dagar
- följa en annan anpassad fördelning under veckan
När medarbetaren får sjukpenning ska arbetstidens förläggning stämmas av med både arbetsgivaren och Försäkringskassan. En ojämn fördelning kan vara möjlig, men Försäkringskassan behöver kunna bedöma att arbetstiden motsvarar sjukskrivningsgraden och inte motverkar återgången i arbete.
Arbetstidens förläggning bör dokumenteras tydligt och uppdateras om förutsättningarna förändras.
Hur fungerar sjuklön och sjukpenning?
Ersättningen under sjukperioden hanteras normalt i två steg.
Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren
Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön för den del av arbetstiden som medarbetaren inte kan arbeta. I början av sjukperioden görs ett karensavdrag.
Från dag 15: sjukpenning från Försäkringskassan
Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt gör arbetsgivaren en sjukanmälan till Försäkringskassan. Medarbetaren kan därefter ansöka om sjukpenning.
Kollektivavtal kan ge rätt till kompletterande ersättning utöver sjuklön och sjukpenning.
När behövs läkarintyg?
En anställd behöver normalt lämna läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjukperioden. Intyget ska visa hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och i vilken omfattning medarbetaren inte kan arbeta.
I vissa situationer kan ett intyg behövas tidigare. Arbetsgivaren behöver inte samla in fler medicinska uppgifter än vad som krävs för att bedöma rätten till sjuklön och hantera arbetsanpassning och rehabilitering.
Vilket ansvar har arbetsgivaren?
Arbetsgivaren har ansvar för att undersöka om arbetet kan anpassas så att medarbetaren kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete.
Det kan exempelvis handla om:
- anpassade arbetsuppgifter
- förändrade arbetstider
- minskad arbetsbelastning
- tekniska hjälpmedel
- möjlighet att arbeta på annan plats
- tillfällig omfördelning av arbetsuppgifter
- stöd från företagshälsovården
- regelbunden uppföljning med medarbetaren
Om medarbetaren förväntas ha nedsatt arbetsförmåga i minst 60 dagar ska arbetsgivaren normalt ta fram en plan för återgång i arbete. Planen ska vara klar senast dag 30 i sjukperioden.
Vad är en plan för återgång i arbete?
Planen beskriver vilka åtgärder som kan hjälpa medarbetaren att återgå till arbetet. Den tas normalt fram av arbetsgivaren tillsammans med medarbetaren.
Planen kan innehålla:
- vilka arbetsanpassningar som ska göras
- arbetstidens omfattning och förläggning
- hur arbetsuppgifterna ska anpassas
- vem som ansvarar för olika åtgärder
- när åtgärderna ska genomföras
- hur och när planen ska följas upp
Försäkringskassan kan begära att få ta del av planen som underlag i handläggningen.
Hur registreras deltidssjukskrivning?
Arbetsgivaren behöver registrera både sjukfrånvarons omfattning och den tid som medarbetaren faktiskt arbetar. Registreringen ligger till grund för bland annat sjuklön, löneavdrag, tidrapportering och rapportering till Försäkringskassan.
Underlaget bör visa:
- sjukperiodens start- och slutdatum
- frånvarons omfattning
- hur arbetstiden är förlagd
- eventuella förändringar under perioden
- vilka dagar och timmar medarbetaren arbetar
- vilka dagar och timmar som avser sjukfrånvaro
Det är viktigt att registreringen följer den överenskomna arbetstidsförläggningen. Annars finns risk för fel i både lön och frånvarostatistik.
Hur hanteras deltidssjukskrivning digitalt?
I ett digitalt tid- och frånvarosystem kan deltidsfrånvaron registreras som en fast procentsats eller enligt ett särskilt schema. Informationen kan därefter föras vidare till tidrapportering, attest och lön.
Ett sammanhållet flöde kan hjälpa organisationen att:
- skilja arbetad tid från sjukfrånvaro
- beräkna rätt löneavdrag och sjuklön
- följa sjukperiodens längd
- uppmärksamma när läkarintyg eller andra åtgärder kan behövas
- följa frånvaro utan att registrera onödiga medicinska uppgifter
- skapa underlag för rehabilitering och uppföljning
Systemspecificerade instruktioner för Flex-användare bör ligga i Knowledge Base, medan wikiartikeln förklarar begreppet och de övergripande reglerna.
Vanliga frågor om deltidssjukskrivning
Kan man vara sjukskriven på 20 procent?
Under arbetsgivarens sjuklöneperiod kan arbetsförmågan och sjuklönen hanteras i en annan omfattning än Försäkringskassans fasta nivåer. Sjukpenning från Försäkringskassan lämnas däremot med 25, 50, 75 eller 100 procent.
Måste man arbeta lite varje dag?
Nej, inte alltid. Arbetstiden kan i vissa fall fördelas ojämnt mellan veckans dagar. Förläggningen ska stämmas av med arbetsgivaren och, när sjukpenning betalas, med Försäkringskassan.
Räknas sjukskrivningsgraden på en heltidsanställning?
Den bedöms normalt i förhållande till medarbetarens vanliga arbetstid. En deltidsanställd som är sjukskriven på 50 procent arbetar alltså normalt hälften av sin ordinarie deltidsarbetstid.
Kan arbetsgivaren neka deltidssjukskrivning?
Läkarintyget är ett medicinskt underlag, men arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön under sjuklöneperioden och behöver även bedöma vilka arbetsanpassningar som är möjliga. Från dag 15 är det Försäkringskassan som beslutar om rätten till sjukpenning.
Vad händer om arbetsförmågan förändras?
Medarbetaren ska meddela arbetsgivaren och Försäkringskassan om sjukskrivningens omfattning eller arbetstidens förläggning behöver ändras. Ett nytt läkarintyg kan behövas.
Är deltidssjukskrivning samma sak som en deltidsanställning?
Nej. Deltidsanställning beskriver medarbetarens ordinarie sysselsättningsgrad. Deltidssjukskrivning är tillfällig frånvaro på grund av nedsatt arbetsförmåga.