CSRD

Vad är CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering. Direktivet ställer krav på att företag som omfattas ska rapportera strukturerad och jämförbar information om miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning.

CSRD har införts i svensk lagstiftning genom regler i bland annat årsredovisningslagen. EU har därefter beslutat om förändringar som ska minska rapporteringsbördan och ändra vilka företag som omfattas. Det svenska genomförandet av dessa förändringar pågår. Företag behöver därför kontrollera vilka regler som gäller för det aktuella räkenskapsåret.

Vad är syftet med CSRD?

Syftet är att göra företagens hållbarhetsinformation mer tillförlitlig, jämförbar och användbar. Investerare, kunder, medarbetare och andra intressenter ska lättare kunna förstå hur ett företag påverkar människor och miljö samt hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets verksamhet och ekonomi.

CSRD innebär bland annat krav på:

• rapportering enligt gemensamma europeiska standarder
• en bedömning av vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga
• information om företagets påverkan, risker och möjligheter
• tydligare mål, nyckeltal och uppföljning
• information om delar av företagets värdekedja
• granskning av hållbarhetsrapporten
• publicering i anslutning till företagets finansiella rapportering

Vilka företag omfattas av CSRD?

Rapporteringsskyldigheten gäller i första hand större företag och koncerner som uppfyller kriterierna i den lagstiftning som gäller för det aktuella räkenskapsåret. Även vissa noterade företag och företag med moderbolag utanför EU kan omfattas.

EU beslutade under 2026 om förändringar som begränsar direktivets tillämpningsområde. Sverige arbetar med att genomföra förändringarna i svensk rätt. Vilka företag som omfattas och när reglerna börjar tillämpas kan därför förändras.

Kontrollera alltid aktuella bestämmelser i årsredovisningslagen och information från regeringen. Vid osäkerhet bör frågan bedömas tillsammans med företagets revisor eller juridiska rådgivare.

Vad ska en hållbarhetsrapport innehålla?

Rapporten ska ge en tydlig bild av företagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.

Informationen kan bland annat beröra:

• klimatpåverkan och utsläpp
• energianvändning
• resursanvändning och cirkulär ekonomi
• biologisk mångfald
• den egna arbetskraften
• arbetsvillkor och arbetsmiljö
• likabehandling, mångfald och inkludering
• mänskliga rättigheter
• medarbetare i värdekedjan
• affärsetik och bolagsstyrning

Vilka uppgifter ett företag ska rapportera beror bland annat på resultatet av företagets väsentlighetsbedömning.

Vad innebär dubbel väsentlighet?

Dubbel väsentlighet är en central princip i CSRD. Företaget ska bedöma hållbarhetsfrågorna ur två perspektiv:

Påverkansväsentlighet handlar om hur företaget påverkar människor och miljö. Det kan exempelvis gälla klimatutsläpp, arbetsvillkor eller mänskliga rättigheter.

Finansiell väsentlighet handlar om hur hållbarhetsfrågor kan påverka företagets ekonomi, utveckling och ställning. Det kan exempelvis vara kostnader till följd av klimatförändringar, kompetensbrist eller förändrade regelkrav.

En hållbarhetsfråga kan vara väsentlig ur det ena perspektivet eller ur båda. Bedömningen styr vilka uppgifter som behöver ingå i rapporteringen.

Vad är ESRS?

ESRS står för European Sustainability Reporting Standards. Det är de europeiska standarder som beskriver hur företag ska rapportera enligt CSRD.

Standarderna innehåller både övergripande rapporteringsprinciper och krav inom områdena miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. De ska bidra till att hållbarhetsinformation presenteras på ett mer enhetligt och jämförbart sätt.

ESRS har också varit föremål för förenklingar. Företag bör därför kontrollera vilken version av standarderna som gäller för den aktuella rapporteringen.

Hur berör CSRD HR och lön?

En del av uppgifterna i hållbarhetsrapporteringen kan finnas inom HR- och löneorganisationen. Det kan exempelvis handla om:

• antal medarbetare och anställningsformer
• personalomsättning
• könsfördelning och mångfald
• löneskillnader och lönerelaterade nyckeltal
• arbetstid och frånvaro
• arbetsmiljö och arbetsrelaterade incidenter
• kompetensutveckling och utbildning
• kollektivavtalstäckning
• föräldraledighet och balans mellan arbete och privatliv

Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på företagets väsentlighetsbedömning och tillämpliga rapporteringskrav. Ett HRM-system kan bidra med strukturerade underlag för att underlätta efterlevnad av CSRD.

Hur berör CSRD tjänsteresor?

Utsläpp från tjänsteresor kan vara en del av företagets klimatrapportering. Information om exempelvis transportmedel, ressträckor och resornas klimatpåverkan kan därför behöva samlas in och följas upp.

Ett digitalt rese- och utläggssystem kan ge ett mer enhetligt underlag för att analysera tjänsteresor. Hur uppgifterna ska beräknas, avgränsas och rapporteras behöver anpassas efter företagets rapporteringsprinciper och väsentlighetsbedömning.

Hur kan företag förbereda sin rapportering?

Ett strukturerat förberedelsearbete kan omfatta följande steg:

1. Undersök om och när företaget omfattas av rapporteringskraven.
2. Utse ansvariga för rapporteringen och involvera berörda funktioner.
3. Genomför en dubbel väsentlighetsanalys.
4. Identifiera vilka uppgifter som redan finns och var de lagras.
5. Fastställ definitioner, beräkningsmetoder och ansvar för datakvalitet.
6. Skapa dokumenterade rutiner för insamling och kontroll.
7. Säkerställ att underlagen kan följas och granskas.
8. Följ förändringar i lagstiftningen och ESRS.

Ekonomi, hållbarhet, HR, lön, inköp och andra delar av verksamheten kan behöva samarbeta för att ta fram ett tillförlitligt underlag.

Vanliga frågor om CSRD

Är CSRD en lag?

CSRD är ett EU-direktiv. Direktivet genomförs genom lagstiftning i respektive medlemsland. I Sverige finns reglerna om hållbarhetsrapportering framför allt i årsredovisningslagen.

Gäller CSRD alla företag?

Nej. Vilka företag som omfattas avgörs av kriterier i den tillämpliga lagstiftningen. Eftersom reglerna är under förändring behöver företaget kontrollera vad som gäller för det aktuella räkenskapsåret.

Vad är skillnaden mellan CSRD och ESG?

CSRD är ett rättsligt regelverk för hållbarhetsrapportering. ESG är ett samlingsbegrepp för miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade frågor.

Vad är skillnaden mellan CSRD och ESRS?

CSRD anger det övergripande kravet på hållbarhetsrapportering. ESRS är standarderna som beskriver vilken information som ska rapporteras och hur rapporteringen ska struktureras.

Måste hållbarhetsrapporten granskas?

Företag som omfattas av rapporteringskraven behöver få hållbarhetsrapporten granskad enligt de regler som gäller. Granskningen ska bidra till att informationen är tillförlitlig och har tagits fram enligt tillämpliga krav.

Kan företag som inte omfattas ändå behöva lämna hållbarhetsdata?

Ja. Företag kan få frågor om hållbarhetsdata från exempelvis kunder, koncernbolag, banker eller andra aktörer i värdekedjan. EU:s ändrade regler innehåller samtidigt begränsningar för hur omfattande information vissa mindre företag ska behöva lämna.

Kan ett HR-system säkerställa att företaget följer CSRD?

Nej. Ett HR-system kan samla, strukturera och kvalitetssäkra delar av dataunderlaget. Företaget ansvarar fortfarande för väsentlighetsbedömning, rapporteringsprinciper, analys och regelefterlevnad.