Är distansarbetet på väg bort? Kort svar: nej – inte om man tittar på vad statistiken säger. Trots att flera stora arbetsgivare nu skruvar åt sina kontorskrav är det tydligt att hybridtrenden fortsatt står stark. Här är sex punkter om läget just nu.
Flera arbetsgivare ser just nu över sina riktlinjer för distansarbete och kontorsnärvaro. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Volvo Cars, som nyligen införde krav på att medarbetarna ska vara på plats på kontoret fem dagar i veckan. Beslutet har väckt debatt, inte minst eftersom det går i en annan riktning än den flexibilitet många medarbetare vant sig vid efter pandemin.
Men bakom rubrikerna visar statistiken en mer nyanserad bild, där distansarbete snarare har blivit en etablerad del av arbetslivet – om än i nya former och med tydligare ramar än tidigare.
Här är 6 saker som statistiken visar om hybridarbete 2026.
1. Nästan två dagar hemma i veckan är snitt
Svenska kontorsanställda arbetar i snitt 1,77 dagar i veckan hemifrån enligt en ny rapport från rapport från Ratio. Det är ungefär samma nivå som i Ratios tidigare mätning från 2022. SCB:s senaste mätning pekar åt samma håll. Där uppgav 46 procent av de sysselsatta i åldern 20–64 år att de arbetade hemifrån i någon utsträckning, en marginell minskning från föregående mätperiod.
Alltså: trots den senaste tidens rapporter om ökad återgång till kontoret visar siffrorna än så länge inte på någon tydlig helomvändning.
2. Hybrid vanligare än heltid på distans
Enligt Ratio arbetar något fler hemma någon gång i veckan, samtidigt som färre arbetar hemifrån hela tiden. Med andra ord har distansarbetet inte försvunnit, men formen har förändrats. Hybridarbete har etablerat sig som norm.
3. Barnfamiljer och kvinnor värderar flexibilitet extra högt
Personer med barn arbetar något mer på distans än personer utan barn, enligt Ratio. Kvinnor värderar också möjligheten att arbeta hemifrån högre än män. I gruppen kvinnor 36–49 år tycker 69 procent att distansarbete är mycket viktigt.
4. Fyra av tio skulle tacka nej till jobb utan distansmöjlighet
Inställningen till distansarbete skiljer sig mellan åldersgrupper. I gruppen 36–49 år är genomsnittet 1,84 hemarbetsdagar i veckan, enligt siffror från Ratio. I samma grupp kan bara 44 procent tänka sig att arbeta på en arbetsplats utan möjlighet till distansarbete. Bland personer i åldern 18–25 år är motsvarande andel betydligt högre: 81 procent.
5. Tiden som sparas läggs på återhämtning och familj
Att distansarbete frigör tid till annat är tydligt. En undersökning från TCO visar att var tredje tjänsteman sparar minst 20 timmars restid i månaden genom att arbeta på distans.
Hur tiden används skiljer sig delvis åt. Medarbetare utan barn lägger den sparade tiden på återhämtning, hushållsarbete och matlagning – medarbetare med barn prioriterar hellre att hämta tidigare på förskola och fritids.
6. Chefer är mer skeptiska än medarbetare
Chefer värderar inte distansarbete lika högt som medarbetare utan personalansvar. I Ratios undersökning är det endast 25 procent av cheferna som anger att möjligheten till distansarbete är mycket viktig, jämfört med 35 procent bland övriga anställda.
Bland chefer som avstår från distansarbete uppger dessutom 68 procent att det är viktigt att vara fysiskt närvarande på kontoret för att ”synas och höras”.
Läs mer: Hybridarbete – så får ni det att funka.
Vad betyder det här för dig som arbetsgivare?
Sammanfattningsvis visar siffrorna att ett hybridupplägg (merparten av dagarna på kontoret och resten på distans) har etablerat sig som norm i det svenska arbetslivet. Samtidigt varierar både behov och attityder mellan åldersgrupper, livssituationer och roller.
Det finns heller inget entydigt svar på vilket upplägg som fungerar bäst för alla. Studier visar snarare att det avgörande är hur arbetet organiseras. Rätt utformat kan distansarbete ge större flexibilitet, kortare restid, ökad trivsel och mer utrymme för återhämtning. Men det kan också skapa utmaningar – inte minst kring samarbete, ledarskap och gränsen mellan arbete och fritid.
Med andra ord: för de flesta arbetsgivare handlar frågan inte främst om distansarbetets vara eller icke vara utan om att hitta ett genomtänkt upplägg – ett upplägg som balanserar verksamhetens behov med medarbetarnas förväntningar, arbetsuppgifternas karaktär och olika individuella förutsättningar.
Några frågor att ta ställning till är:
- Vilka arbetsuppgifter fungerar bäst på plats, och vilka fungerar lika bra på distans?
- Vilka möten behöver ske fysiskt, och vilka kan fungera digitalt?
- Hur ofta behöver teamet vara samlat för att samarbete, lärande och kultur ska fungera?
- Ska vissa dagar vara gemensamma kontorsdagar, eller ska närvaron styras utifrån teamets behov?
- Vilka ramar ska gälla för tillgänglighet, informationsdelning och uppföljning under arbetsdagen?
- Hur tar vi hänsyn till olika roller, livssituationer och behov utan att skapa otydlighet?
- Behöver nyanställda eller juniora medarbetare särskilt stöd när arbetet sker i hybridform?
- Vilket stöd behöver chefer för att leda hybridteam?
- Hur säkerställer vi en god arbetsmiljö även när arbetet sker på distans?
- Hur ofta ska riktlinjerna följas upp och justeras?
Dags att skapa bättre struktur för en flexibel arbetsvardag?
När teamet är utspritt på olika ställen är tydliga processer och smidiga kommunikationsvägar A och O. Med Flex HRM får ditt företag ett stöd för allt inom HR och lön – byggt för chefer och medarbetare som vill ha minimalt med krångel och maximalt med kontroll, oavsett var jobbet sker.
Läs mer om Flex HRM eller kontakta oss så berättar vi mer.
