Från koldioxidutsläpp till jämlikhet och arbetsvillkor – med CSRD skärps kraven för hur företag redovisar sin påverkan på människor och miljö. Samtidigt har EU:s Omnibus-paket ritat om spelplanen. Så vad gäller egentligen nu? Vilka företag berörs? Och vad är HR:s roll i det hela? Här får du svar!

Grönt, klimatsmart och cirkulärt. Etiska leveranskedjor och schyssta arbetsvillkor. Aldrig tidigare har det pratats så mycket hållbarhet som just nu. Tycker du (som många andra) att det känns snårigt att navigera i en djungel av förkortningar och begrepp? Funderar du över vad ditt företag kommer behöva rapportera, och när? I denna artikel ska vi göra vårt bästa för att räta ut dina frågetecken kring hållbarhetsrapportering med fokus på direktivet CSRD.

Vad är CSRD?

Låt oss börja i rätt ände, vad betyder CSRD? Jo, CSRD är förkortningen för Corporate Sustainability Reporting Directive (eller på svenska Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) och innebär strängare krav på hur företag redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan. Direktivet ersätter det tidigare ramverket för hållbarhetsrapportering som vi har haft sedan 2014 och är en del av den så kallade gröna given med målet att EU ska bli klimatneutralt till år 2050.

Den 29 maj 2024 röstade Riksdagen igenom nya regler om hållbarhetsrapportering som implementerar CSRD i svensk lag. Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Sedan dess har EU beslutat om omfattande förenklingar av reglerna inom ramen för det så kallade Omnibus-paketet. Det innebär bland annat att betydligt färre företag omfattas av den obligatoriska rapporteringen än vad som ursprungligen var tänkt. I Sverige pågår arbetet med att anpassa den svenska lagstiftningen till de nya EU-reglerna.

Vad är syftet med de nya reglerna?

Som att jämföra äpplen med päron. Så skulle man kunna beskriva problemet med den hållbarhetsrapportering som har skett historiskt sett, något som EU nu alltså vill komma till rätta med. Hittills har det nämligen saknats en standardiserad mall för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, med resultatet att företagen i princip själva kunnat välja vad som ska vara med (och inte vara med).

Med CSRD och de gemensamma rapporteringsstandarderna ESRS blir rapporteringen betydligt mer standardiserad. Företag som omfattas utgår från samma standarder, samtidigt som den dubbla väsentlighetsanalysen avgör vilka hållbarhetsfrågor som är relevanta för det enskilda företaget.

Genom att hålla isär äpplen och päron blir det lättare för investerare, kunder och allmänheten att jämföra hur olika företag levererar på hållbarhetsfronten.

Måste alla företag rapportera enligt CSRD?

Nej. Efter EU:s senaste förändringar omfattas betydligt färre företag än vad som först var planerat.

I korthet gäller följande:

Fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. På EU-nivå behöver företag i huvudsak uppfylla båda kriterierna för att omfattas av CSRD.
Nya regler från 2027. För företag som omfattas ska reglerna tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.
Svensk lagstiftning är på väg. De nya EU-reglerna är ännu inte fullt genomförda i svensk lag. Ett svenskt lagförslag har tagits fram och beredningen pågår.
Mindre företag kan rapportera frivilligt. VSME är en frivillig standard för företag som inte omfattas av CSRD men ändå vill rapportera hållbarhetsinformation på ett strukturerat sätt.
Mindre företag får också ett starkare skydd. De nya reglerna begränsar hur mycket hållbarhetsinformation större rapporteringsskyldiga företag kan kräva från mindre företag i sin värdekedja.

Vad är det som ska rapporteras?

Klimat och miljö – det är antagligen vad de flesta först associerar till när ordet hållbarhet kommer på tal. Samtidigt är du kanske någorlunda bekant med begreppet ESG – en förkortning som vittnar om att hållbarhet är en betydligt större sak än så. Begreppet ESG står alltså för Environmental, Social and Governance (eller på svenska Miljö, Socialt ansvar och Bolagsstyrning). Det också dessa tre områden som står i fokus för CSRD-rapporteringen, så låt oss ta en närmare titt på vart och ett av dem:

Miljö: Här ryms bland annat klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser samt biologisk mångfald.
Socialt ansvar: Detta innefattar bland annat jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter, jämlikhet och arbetsförhållanden i alla led av bolagets verksamhet.
Bolagsstyrning: Här ryms frågor kring exempelvis styrelsens roll och sammansättning, arbete mot korruption och mutor, regelefterlevnad och så kallad due diligence – alltså hur företaget arbetar systematiskt för att identifiera och hantera negativ påverkan på människor och miljö.

Vilka är de största förändringarna i CSRD?

Att spelreglerna för företagens hållbarhetsrapportering har förändrats är alltså tydligt – men vad är egentligen nytt med CSRD? Här är de viktigaste punkterna att ha koll på:

Nya trösklar avgör vilka företag som omfattas. Ursprungligen var tanken att CSRD skulle omfatta betydligt fler företag än tidigare. Efter EU:s Omnibus-reform har tillämpningsområdet begränsats kraftigt. I huvudsak omfattas nu företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro.
Tydliga regler – men i förenklad form. En av de stora nyheterna med CSRD är införandet av European Sustainability Reporting Standards (ESRS), gemensamma standarder för vad hållbarhetsrapporteringen ska innehålla. I juli 2026 antog EU-kommissionen en förenklad version av standarderna, bland annat för att minska antalet obligatoriska datapunkter och göra rapporteringen mindre komplex. De nya standarderna ska börja tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.
Dubbel väsentlighetsanalys – att se på hållbarhet från två håll. Företag måste analysera sin hållbarhetspåverkan utifrån två olika perspektiv: dels hur företagets verksamhet påverkar människor och planet, dels hur hållbarhetsfrågor, exempelvis klimatförändringar, kan påverka företaget ekonomiskt.
Hårdare granskning. Företagets hållbarhetsrapport ska granskas av en revisor eller annan extern granskare för att säkra kvaliteten i rapporteringen.
Årsredovisning + hållbarhetsrapportering = sant. För att ytterligare öka transparensen blir hållbarhetsrapporten en integrerad del i årsredovisningen. Dessutom ska den tillhandahållas i ett digitalt format.

Läs mer: Nyhet i Flex HRM Travel & Expense: Förenkla hållbarhetsrapporteringen av tjänsteresor.

Vad innebär det här för HR?

Så, hur kommer HR in i bilden, undrar kanske du? Jo, som vi tidigare har varit inne på ställer CSRD krav på företag att rapportera inte bara om miljö- och klimatfrågor utan även om den egna arbetsstyrkan och andra sociala hållbarhetsfrågor.

För HR innebär det framför allt att kunna bidra med tillförlitliga uppgifter om den egna arbetsstyrkan. Beroende på vilka frågor som bedöms som väsentliga för företaget kan det bland annat handla om:

antal anställda, könsfördelning och olika anställningsformer
personalomsättning
löneskillnader mellan kvinnor och män och andra ersättningsrelaterade mått
arbetsmiljö, arbetsrelaterade olyckor och ohälsa
kollektivavtal och social dialog
kompetensutveckling och utbildning
rätt till familjerelaterad ledighet
mångfald, likabehandling och diskriminering

Med detta sagt kommer det också vara viktigare än någonsin för arbetsgivare att bygga upp effektiva rutiner och verktyg för att samla in data och sammanställa nyckeltal kopplade till personalen.

Underlätta hållbarhetsrapporteringen med Flex HRM

Vill du och ditt team få bättre flyt på hållbarhetsarbetet? Med Flex HRM får du verktygen som hjälper dig att hålla koll på allt från utsläpp från tjänsteresor till lönenivåer, personalstatistik och andra HR-nyckeltal – allt samlat på ett ställe. Du får tydliga dashboards, smidig rapportering och statistik som hjälper er att fatta smartare och mer hållbara beslut – för både människa och miljö.

Och det stannar inte där – vi fortsätter att fylla på systemet med både nya funktioner och smidiga integrationer, så att du alltid har de verktyg du behöver för att ligga steget före i hållbarhetsarbetet!

Nyfiken? Hör av dig så berättar vi mer!

snabba-fakta_round

Lost i hållbarhetslingot? Här kommer en liten ordlista till din hjälp.

ESG (Environmental, Social and Governance)
Ett samlingsbegrepp för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. ESG används för att beskriva och bedöma företags hållbarhetsarbete och hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
Ett EU-direktiv som kräver att företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett mer standardiserat sätt. Syftet är att öka transparensen och jämförbarheten mellan företags hållbarhetsrapportering.

ESRS (European Sustainability Reporting Standards)
EU:s gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Standarderna anger vilken information företag ska lämna om väsentliga hållbarhetsfrågor.

VSME (Voluntary Sustainability Reporting Standard for SMEs)
En frivillig standard för mindre företag som vill rapportera hållbarhetsinformation på ett strukturerat och proportionerligt sätt, även när de inte omfattas av CSRD.

Dubbel väsentlighetsanalys
En metod för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för ett företag. Den väger in både hur företaget påverkar omvärlden (exempelvis miljö och samhälle) och hur hållbarhetsfaktorer påverkar företagets ekonomi och affärsmodell. Detta är en central del av CSRD och styr vilka hållbarhetsaspekter företaget måste redovisa.

Omnibus-paketet
Ett paket med EU-förändringar som syftar till att förenkla bland annat hållbarhetsrapporteringen. För CSRD innebär reformen bland annat högre tröskelvärden för vilka företag som omfattas, en förändrad tidsplan och förenklade rapporteringsstandarder. De centrala förändringarna beslutades på EU-nivå under 2026.