Vad är arbetstidsförkortning?
Arbetstidsförkortning innebär att den ordinarie arbetstiden minskar utan att anställningens omfattning nödvändigtvis ändras. Det kan exempelvis handla om kortare arbetsdagar, färre arbetstimmar per vecka eller extra lediga timmar och dagar under året.
Arbetstidsförkortning är ett samlingsbegrepp som kan syfta på olika lösningar. På många arbetsplatser regleras den genom kollektivavtal, lokala avtal eller individuella överenskommelser. Begreppet används också i den bredare samhällsdebatten om att generellt minska normalarbetstiden, exempelvis genom sex timmars arbetsdag eller en kortare arbetsvecka.
Det finns i dag ingen generell lagstadgad rätt till arbetstidsförkortning i Sverige. Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden som huvudregel uppgå till högst 40 timmar i veckan. Kortare ordinarie arbetstid kan däremot följa av kollektivavtal eller andra överenskommelser.
Avtalad och generell arbetstidsförkortning – vad är skillnaden?
När arbetstidsförkortning nämns kan det alltså handla om två närliggande men olika företeelser.
Avtalad arbetstidsförkortning finns redan inom flera branscher och på olika arbetsplatser. Den kan regleras genom kollektivavtal, lokala avtal eller anställningsavtal och gäller då de medarbetare som omfattas av överenskommelsen. Arbetstidsförkortningen kan exempelvis tas ut som betald ledighet, sparas i en tidbank eller i vissa fall bytas mot pengar eller pensionsavsättning.
Generell arbetstidsförkortning innebär att normalarbetstiden skulle minska för större delar av arbetsmarknaden. I samhällsdebatten förekommer bland annat förslag om sex timmars arbetsdag, fyradagarsvecka och kortare arbetsvecka med bibehållen lön.
Någon sådan generell förändring har inte beslutats. Under 2026 behandlade riksdagen flera motionsförslag om arbetsrätt och arbetstid, men samtliga avslogs. Frågan fortsätter samtidigt att diskuteras av politiska partier och arbetsmarknadens parter.
Hur kan arbetstidsförkortning fungera?
Avtalad arbetstidsförkortning kan utformas på flera olika sätt. Vanliga exempel är:
- kortare arbetsdagar
- kortare arbetsvecka
- ett visst antal extra lediga timmar eller dagar per år
- arbetstid som samlas i en tidbank
- möjlighet att välja mellan ledighet, pengar eller pensionsavsättning
Vilken modell som används och hur mycket ledighet medarbetaren tjänar in varierar mellan olika branscher och avtal.
Vad är ett arbetstidskonto?
Ett arbetstidskonto, ofta förkortat ATK, är en modell där värdet av arbetstidsförkortningen samlas och kan användas vid ett senare tillfälle.
Beroende på vad som står i kollektivavtalet kan medarbetaren få möjlighet att använda värdet som:
- betald ledighet
- kontant ersättning
- extra pensionsavsättning
Arbetstidskonto används ofta som ett övergripande begrepp, men systemen kan också kallas exempelvis arbetstidsbank, tidbank eller livsarbetstidskonto. Reglerna för intjäning, uttag och eventuell utbetalning behöver därför kontrolleras i det aktuella avtalet.
Är arbetstidsförkortning samma sak som deltid?
Nej, arbetstidsförkortning och deltidsarbete är inte samma sak.
En deltidsanställd har en lägre sysselsättningsgrad än en heltidsanställd, exempelvis 75 eller 80 procent. Lönen anpassas vanligtvis efter sysselsättningsgraden.
Vid kollektivavtalad arbetstidsförkortning är medarbetaren normalt fortfarande heltidsanställd, men arbetar färre timmar eller får extra betald ledighet enligt villkoren i avtalet. Hur lönen och andra anställningsvillkor påverkas beror på hur arbetstidsförkortningen är utformad.
Är arbetstidsförkortning samma sak som flextid?
Arbetstidsförkortning ska inte heller blandas ihop med flextid.
Flextid innebär vanligtvis att medarbetaren inom vissa ramar kan påverka när arbetsdagen börjar och slutar. Den totala ordinarie arbetstiden minskar däremot inte.
Arbetstidsförkortning innebär i stället att den sammanlagda arbetstiden faktiskt blir kortare eller att medarbetaren får ett värde som kan tas ut som ledighet.
Vem har rätt till arbetstidsförkortning?
Det finns ingen allmän lag som ger alla anställda rätt till arbetstidsförkortning. Rätten kan i stället följa av:
- ett centralt kollektivavtal
- ett lokalt kollektivavtal
- arbetsplatsens egna villkor
- det individuella anställningsavtalet
Den som vill veta vad som gäller behöver därför kontrollera det aktuella kollektivavtalet eller fråga arbetsgivaren eller den fackliga organisationen.
Hur tjänas arbetstidsförkortning in?
Hur arbetstidsförkortningen tjänas in beror på avtalet. I vissa fall avsätts ett visst antal minuter eller timmar utifrån hur mycket medarbetaren arbetar. I andra fall får medarbetaren ett bestämt antal lediga dagar per år.
Avtalet kan även innehålla regler om:
- vilka medarbetare som omfattas
- hur frånvaro påverkar intjäningen
- när ledigheten får tas ut
- hur länge timmar får sparas
- vad som händer med saldot när anställningen upphör
- om värdet får betalas ut i pengar eller sättas av till pension
Det är därför viktigt att arbetsgivaren har tydliga rutiner för registrering, uppföljning och uttag.
Hur påverkar arbetstidsförkortning lönen?
Kollektivavtalad arbetstidsförkortning innebär ofta att medarbetaren behåller sin ordinarie lön samtidigt som arbetstiden minskar eller extra betald ledighet tjänas in. Villkoren kan dock se olika ut mellan olika avtal.
I vissa kollektivavtal är arbetstidsförkortningen en del av den samlade lönebildningen. En del av avtalsvärdet används då till kortare arbetstid i stället för en motsvarande löneökning.
Om arbetsgivaren och medarbetaren själva kommer överens om att minska arbetstiden kan det i stället handla om en deltidslösning där även lönen minskar.
Hantera arbetstidsförkortning i Flex HRM Payroll
Flex HRM Payroll har stöd för både arbetstidsförkortning (ATF) och arbetstidskonto (ATK). Arbetsgivaren lägger upp ett ATK/ATF-avtal med de regler som gäller enligt kollektivavtalet, exempelvis intjänandeperiod, uttagsperiod, avsättning och avrundningsregler.
Avtalet kopplas sedan till de anställda som omfattas. För varje medarbetare går det att följa hur mycket som har tjänats in och tagits ut samt hur mycket som finns kvar i timmar eller belopp.
Vid ATK/ATF-årsskiftet får löneadministratören en samlad överblick och kan bland annat starta en ny intjänandeperiod, verkställa medarbetarens val och påbörja en ny uttagsperiod.
På så sätt samlas avtal, saldon och den årliga hanteringen i ett sammanhängande flöde i lönehanteringen.
